Här ska du således inte bli förvånad ifall du blir serverad av en rektor, får förrätten framdukad av en barnmorska eller beställer ett glas vin av en IT-tekniker bakom bardisken. Snarare är det precis vad du ska förvänta dig.
Så att bara kalla Kollektivkrogen för en restaurang blir lite felaktigt. Rättare rör det sig om ett socialt experiment som pågått i flera år. Ett nätverk. Ett välkaklat vardagsrum av bistrokaraktär. Ett tillsammansäventyr. Och kanske framför allt: ett sätt att göra något nytt mitt i livet.
– De flesta av våra delägare är 50 plus, med utflugna barn och tid och energi till övers. Många har någon gång drömt om att ha en egen krog men kanske inte kunnat eller velat ta den ekonomiska risk det innebär att starta upp något eget. Här får de leva ut den drömmen, säger initiativtagaren Ola Rasmusson.
Ola och servitrisen Tina som till vardags är pensionär, även om namnbrickan visar Deltidsmiljonär. Foto Stefan Mobark.
För Ola, som sedan många år tillbaka driver restaurang- och eventverksamhet i Malmö, började allt med en idé han bar på under flera år. Han upptäckte att många i hans bekantskapskrets gick omkring med just krogdrömmar. Människor med vanliga jobb och ett stort intresse för mat, dryck och möten mellan människor. Och år 2022 förvandlade han idén till verklighet.
När Kollektivkrogen startade gick 50 personer in med 35 000 kronor var. I dag är de runt 80 delägare. Några har lämnat, andra har tillkommit och flera delar sitt ägande med en partner eller vän.
Ett unikt nätverk
– En av de häftigaste grejerna med Kollektivkrogen är kompetensnätverket. Jurister, målare, elektriker – nästan vad du än behöver så finns det i kretsen av delägare. Vilka andra företag har det så?
Men delägarna bidrar med mer än sina yrkeskunskaper.
– Varje delägare kommer ju med sitt eget nätverk. Det är också en framgångsfaktor.
Och kanske är det just där en del av förklaringen finns till att Kollektivkrogen lyckats. Inte bara i maten eller konceptet, utan i människorna runt omkring det. När 80 personer engagerar sig följer hundratals andra med på resan.
Att vara många ger inte bara tillgång till kompetens och nätverk. Det är också en viktig del av affärsmodellen. Personalkostnader står normalt för en stor del av en restaurangs kostnader. Här arbetar delägarna ideellt ett pass i månaden.
– Det är egentligen det enda vi kräver. Och det är också det som gör att verksamheten fungerar. Delägarna jobbar gratis och där slipper vi de personalkostnader som annars lätt drar iväg.
Samtidigt är det inte vinsten som lockar.
– Det handlar om att göra något vi älskar och om att träffa människor.
Många av delägarna tittar in på ett glas vin eller mer även när de inte arbetar. Foto Stefan Mobark.
Ett vardagsrum som råkar vara en restaurang
På sin hemsida beskriver Kollektivkrogen sig som "ett vardagsrum för delägarna som också är en professionell krog för allmänheten". En bra beskrivning av vad som vuxit fram under de här åren. Maten är viktig. Men berättelsen är minst lika viktig.
– Många besöker Kollektivkrogen för att de är nyfikna på storyn, på dem som jobbar här. På vad som får dem att arbeta ideellt på sin fritid. På vad de tycker om att jobba på krogen trots att det inte är deras riktiga yrken. Och den som bemöter gästen är i sin tur entusiastisk och långt ifrån trött på att servera gäster. Det blir bra och naturliga möten som båda parter får ut något av.
Alla som jobbar bär en namnskylt, och under varje namn står delägarens syssla utanför restaurangen – något som förstås ofta blir ingången till samtal.
För den som vill uppleva Kollektivkrogen tillsammans med andra finns också möjligheten att ta över hela vardagsrummet för en kväll.
En dag i veckan kan företag, föreningar och andra grupper abonnera restaurangen. Då handlar det inte bara om en middag, utan om att få platsen för sig själv – från fördrink till dessert. Kvällen kan kombineras med möten, presentationer eller samtal, och den som vill får även höra berättelsen om hur ett 80-tal människor driver en restaurang tillsammans.
– Vill man så berättar vi gärna om vårt koncept och hur allt fungerar, säger Ola. Kanske är det också här som Kollektivkrogen skiljer sig från många andra restauranger. Gästerna bjuds inte bara på mat och dryck utan får samtidigt en inblick i ett pågående tillsammansprojekt – ett levande exempel på vad som kan hända när människor väljer att skapa något gemensamt.
Uteserveringen. Foto Stefan Mobark.
Allt kokar ner till kommunikation
Men när man är så många kockar – hur gör man då för att det inte ska bli soppa av alltihop? För att få 80 delägare att dra åt samma håll?
– Det låter kanske klyschigt, men allt kokar ner till kommunikation. Rätt kommunikation. Tydlig kommunikation. Kommunikation i rättan tid. Då går det vägen!
I början handlade mycket om att skapa en gemensam bild av vad Kollektivkrogen skulle vara.
– Det var viktigt att få alla med på tåget, att alla hade samma vision och att alla kände sig peppade och delaktiga. Alla kan inte bestämma vad som ska vara på menyn men alla kan bidra med input.
Delägarna är uppdelade i tio arbetslag om fem personer. De flesta arbetar bara ett pass i månaden.
– Jobbar man en kväll i månaden tar det ganska lång tid innan rutinerna sitter. På en vanlig restaurang handlar det kanske om några dagars inkörning. Här hinner man aldrig riktigt få upp den kondisen.
Därför lyfter Ola särskilt fram de yrkespersoner som håller ihop verksamheten.
– Vår kökschef Frédéric och kocken Ezra har visat stort tålamod. Kväll efter kväll måste de förklara sådant de tycker är basic stuff för nya människor. Deras professionalism och vänlighet har varit helt avgörande.
Kocken Ezra. Foto Stefan Mobark.
Den vanligaste missuppfattningen om Kollektivkrogen, då? Att allt sker spontant.
– Många tror att det är lite hipp som happ. "Jaha, vem lagar maten i kväll då?" eller "Vad blir det för mat i dag?"
Verkligheten ser annorlunda ut.
– Vi har ju en fast meny och det är de fast anställda som håller ihop den delen av verksamheten.
Kanske är det just kombinationen av struktur och frivillighet som gjort att projektet fungerar. Gemenskapen är stark, men den vilar på tydliga ramar.
Ett bjussigt manifest
Intresset för Kollektivkrogen har varit stort ända sedan starten. Förfrågningar har kommit både från Sverige och från andra länder.
– Ett tag funderade vi faktiskt på någon form av franchiseupplägg. Men vi landade i att franchise och kollektivt ägande nog inte går så bra ihop. I stället skapade de ett manifest.
– Vi skrev ner hur Kollektivkrogen fungerar och hur vi arbetar. Om någon vill starta en kollektivkrog någon annanstans så är det bara att köra.
Än så länge har ingen exakt kopia dykt upp, men enligt Ola finns initiativ på gång både i Stockholm och Göteborg.
Om det är något han själv tagit med sig från resan så är det vikten av att släppa fram människors idéer.
– Jag har blivit ännu mer av en yes-man. Vill någon arrangera en temakväll? Ordna ett band? Hålla i en aktivitet? Bara kör! Ta ansvar för det hela vägen. Blir det av så blir det bra, för då gör någon det med hjärtat.
Filosofin har resulterat i allt från operakvällar till quiz, jazzspelningar, franska aftnar, grekiska helger och andra aktiviteter sprungna ur delägarnas egna intressen.
Barmenyn rymmer både sniglar och räkor. Foto Stefan Mobark
Från restaurang till sammanhang
Många av delägarna är dessutom gäster när de inte arbetar. De tittar in på ett glas vin, äter middag eller kommer förbi för någon av de aktiviteter som vuxit fram genom åren. Kollektivkrogen har på så sätt blivit både arbetsplats, mötesplats och stamhak på samma gång.Under åren har delägarna också rest tillsammans.
– Vi har varit i vår kökschefs hemstad Bordeaux, i Grekland och i Dublin.
Resorna har vuxit fram på samma sätt som mycket annat i verksamheten – genom människors egna erfarenheter, nätverk och engagemang. Och nu finns ännu en idé på ritbordet.
– Det har gått bättre än vi trodde och vi har lite pengar på banken. Så vi funderar faktiskt på att köpa ett gemensamt hus i värmen som vi kan turas om att använda.
Ett kollektivboende?
– Ja, det kanske man kan säga, säger Ola och skrattar.