Tinas flygintresse vaknade sent i livet tycker hon, men bättre sent än aldrig.
- Jag är idag på en fantastisk plats i livet där nya dörrar öppnats till den spännande och fascinerande värld som allt flygande erbjuder.
Tillsammans med den engagerade personalen och ett 50-tal entusiastiska volontärer på Aeroseum vill Tina förmedla och levandegöra flygets historia och dess betydelse för samhällsutvecklingen. Det görs framför allt genom de många mini-utställningarna, där besökarna kommer historien nära men även får se in i framtiden.
Tunnan var snabbast i Europa på sin tid. Foto Eva Lindholm.
Stridsikoner
Det klassiska stridsflygplanet 29 Tunnan är det första du ser när du kommer in i det enorma bergrummet. Namnet Tunnan kommer från dess rundade form även om ursprungsprototypen bara kallades för Flygplan 29 när det lyfte i september 1948. Som jämförelse hette andra samtida stridsflygplan saker som Sabre, Vampire och Meteor. Namnet till trots låg Tunnans konstruktion med pilvingar i flygteknikens absoluta framkant på sin tid och det var Europas snabbaste plan 1950. Från Tunnan fortsätter du genom den svenska flyghistorien med Saabs jetflygplan 35 Draken, 37 Viggen och 39 Gripen samt skolflygplanet SK 60, och då har du knappt kommit in i bergrummet.
En försvarshemlighet
Kanske undrar du nu över detta jätteutrymme och hur det kom att bli till? Då svänger du in i ett mindre rum och tar del av utställningen om berget och arbetet med att färdigställa den hemliga bunkern. Det påbörjades 1950 och redan från början var syftet att härbärgera stridsflyg och framför allt att skydda dem från atombomben. Därav den snillrika öppningen med två ingångar.
– Tryckvågen skulle komma in via den ena ingången och slå mot porten för att sedan studsa ut mot den andra ingången, förklarar Tina.
Lyckligtvis behövde upplägget aldrig testas i skarpt läge. Anläggningen stod klar 1955 och invigdes av kung Gustaf VI Adolf vars namnteckning fortfarande finns att beskåda inne i hallen.
Foto: Lauri Väin.
Upp och pröva dina vingar
Världsmästaren i boxning 1959 Ingemar ”Ingo” Johansson kom själv aldrig till Aeroseum men helikoptern som flög honom, som nybliven världsmästare, från Torslanda flygfält till Ullevi, där över 20 000 göteborgare samlats för att hylla världsmästaren, finns självklart på plats. Testa att provsitta den, eller några av de andra planen och helikoptrarna, de flesta är tillgängliga för besökare. Vill du ta det ett steg längre och själv flyga finns simulatorhallen. Här är det upp till dig att välja, propellerflygplan, stridsflyget Viggen eller Airbus. Självklart flyger du in över Göteborg och landar på Säve flygplats precis utanför Aeroseum.
I verkligheten är det snart slut med flygplan på Säve vilket påskyndat Aeroseums utveckling och utvidgning ovan jord.
– Som det ser ut nu får vi ju trappa ner på det rörliga kulturarvet när flygplatsen läggs ner, men vi hoppas på fortsatt helikopterflyg och ser fram emot utbyggnaden av vår upplevelsepark, säger Tina.
Aktivitetspark
Ovanpå berget, över det befintliga Aeroseum, finns redan nu de första delarna av aktivitetsparken med arbetsnamnet Höjdpunkten. Inte långt ifrån finns ett antal ställplatser för husbil och husvagn.
– De har faktiskt tillkommit efter önskemål från våra besökare, man stannar gärna hos oss en natt eller två, säger Tina.
Kanske är det dags att boka plats inför Flygvapnets 100-årsjubileum 2026? På Aeroseum kommer det firas under den traditionella flyghelgen, som inträffar helgen efter midsommar, i år kom 5000 besökare, Tina hoppas på minst lika många 2026.
I bästa fall kan hon fira jubileet med att själv ta plats i cockpit.
– Utbildningen till pilot för att kunna flyga mindre propellerplan är påbörjad, säger Tina och ler.
Text: Eva Lindholm
För grupper på Aeroseum
- Grupper kan boka en guidad tur i den stora berghangaren. Möjlighet finns även att boka en specialvisning av den ”hemliga” drivmedelsanläggningen från Kalla kriget.
- Café Markan erbjuder lättare mat och fika. I taket hänger en unik utställning med miniatyrflygplan att beundra.
- Flygshopen rymmer allt en aviatör-amatör kan önska.
Foto: Eva Lindholm.