Upplevelser med inlevelse på Hallwylska museet

Ett sekelskifteshem som enligt gåvobrevet skulle visas upp "orubbat" för kommande generationer. I en tid som inte kan få nog av tvära kast och ”total makeovers”. Hur kan det komma sig att reseforumet Tripadvisors medlemmar placerar det på en hedrande tolfteplats bland Stockholms åttio museer?
Sedan 1898 hittar man Hallwylska palatset på Hamngatan 4 i Stockholm. Ett pampigt högreståndsbygge som uppfördes för att hysa grevinnan Wilhelmina von Hallwyls (1844-1930) ständigt växande kollektion av konst, antikviteter, vapen, porslin och silver. I palatsets 40 rum och kök fick paret von Hallwyl och de exklusiva samlingarna det svängrum de fordrade.

Bara det bästa

Bakom gatans röda stenfasad var allt av högsta klass ända från start. Nymodigheter som elektricitet, telefon, centralvärme och inomhustoaletter saknades inte och inredningen var utförd av dåtidens allra skickligaste hantverkare. Pengar var för övrigt knappast ett problem. Grevinnan själv – född Kempe – var ensam arvtagare till en välbärgad träpatron och greve Walter von Hallwyl (1839-1921) härstammade från den europeiska aristokratin.

Från bostad till museum

Sedan 1938 kan det märkvärdiga huset utforskas av alla och envar. Redan under sin levnad beslutade nämligen greveparet att såväl de dyrbara samlingarna som själva hemmet vid deras frånfälle skulle doneras till Staten och visas upp för eftervärlden. Villkoret: att allt skulle stå kvar som på grevens tid. Katalogiseringen av de tiotusentals objekten startade redan på 1920-talet och pågick ända in på 1950-talet. Totalt resulterade den i ett katalogverk på 78 band. Förutom själva samlingarna registrerades och bevarades även hushållets alla övriga föremål – ända ner till minsta dammvippa. Den framsynta grevinnan hade nämligen insett att hon och hennes familj levde i en föränderlig tid och höll själv för troligt att det faktiskt var just vardagspinalerna som skulle ges störst uppmärksamhet av kommande generationer.

 

Museet som teaterscen

En verklig stadspärla, visst. Men samtidigt – onekligen – ett traditionellt ”titta-på-saker-lager” i en tid då det talas mycket om flexibla utrymmen, virtuell verklighet och digitala finesser som vinnare i kampen om museibesökarna. Hur kan det då komma sig att Hallwylska genomgående får så goda omdömen när besökarna tillfrågas?

  • Jag tror att hemligheten ligger i vårt omfattande utbud av olika visningar, säger Annika Williams som är intendent på Hallwylska museet och själv något av navet i de guidade visningarna. Vi arbetar målmedvetet med att förmedla kunskap genom inlevelse.

Förutom de traditionella palatsvisningar som huset anordnar dagligen, året runt, finns nämligen ett imponerande antal specialvisningar att välja bland för olika kategorier av besökare. Till utbudet hör såväl temavisningar (konst, porslin, hantverk etc) som dramatiserade visningar – ett koncept som introducerades 2002 och som varit ett omtyckt inslag ända sedan dess. Tillsammans med dramats olika karaktärer utforskar besökarna palatset och stiftar bekantskap med såväl herrskap som tjänstefolk i deras respektive sfärer:

  • Genom att ta fram och skräddarsy teman för allt från förskolebarn till seniorgrupper ger vi människor många olika sätt att uppleva museet på. Huset i sig är naturligtvis oerhört mäktigt, och genom dramavisningarna levandegör vi det och förstärker upplevelsen ytterligare. Det gör att man kan komma tillbaka hit och uppleva något nytt varje gång – även om själva interiören är densamma.

 

Pedagogiska tidsresor

De olika programmen för skolan har skilda ämnen i fokus. Gemensamt för alla är att de på något sätt är kopplade till sekelskiftet 1900:

  • Vi erbjuder t ex teman som Det onämnbara i sekelskifteslitteraturen, där gruppen går omkring i huset tillsammans med en guide och på olika ställen stöter på litterära karaktärer som sätter ljuset på det vi vill fånga, berättar Annika. Andra visningar, som Det ockulta sekelskiftet 1900, fokuserar på skräcklitteraturen. I Den magiska konstresan möter besökarna konstnärerna bakom några av husets många konstverk. Känslan när man går härifrån ska vara den av att ha gjort en verklig tidsresa, om än för en liten stund.

 

”Bästa personalen”

Till sin hjälp har museet regissören Judith Hollander. Och att museipersonalen snarare är konsthistoriker än utbildade skådespelare tycks inte ha någon betydelse. Förra året fick Hallwylska museet för andra året i rad emotta museibesökarnas pris för ”Bästa personal” bland Stockholmsmuseerna.

  • Det råkar nog vara så att vi som jobbar här både är kunniga inom vårt område och har en viss talang för drama, säger Annika och ler. Sedan tror jag också att det faktum att man alltid möter personal när man kommer hit och att vi för en dialog med besökarna gör att man känner sig välkommen och bidrar till att vi uppfattas som ”bra”.
  • I slutändan handlar det om att skapa engagemang, väcka nyfikenhet och ge våra besökare lust att veta mera. Vi vill att de ska gå inspirerade härifrån! På ett av de seminarier som vi regelbundet anordnar för universitets- och högskolestudenter var det en ung man som räckte upp handen och berättade att hans historieintresse hade vaknat just under Jul i palatset, den dramavisning som vi alltid arrangerar i juletid. Då blir man glad och känner att man har nått ut.