Drottningholm – kungliga kvinnors slott

Under försommaren vaknar många svenska slott till liv. För det mesta rör det sig om grönskande och praktfulla platser där tiden nådigt tillåtits att stå still. Följ med Resmål Sverige till tre av våra mest populära utflyktsslott – Drottningholm, Läckö och Engsö – och ta del av vad sommaren 2015 bjuder på i form av utställningar, slottsvisningar och parkvandringar.

Hos de flesta av oss för nog namnet Drottningholm tankarna direkt till Kungen och Silvia. Det är ju här de bor, i 192 rum och kök mitt i en unik världsarvsmiljö. Till tidigare slottsinvånare hör bland andra Gustav III, Oskar I och Gustav VI Adolf. I år är det 300 år sedan slottets upphovskvinna, drottning Hedvig Eleonora, gick bort. Ett jubileumsår som självklart uppmärksammas på Drottningholm.

Redan på 1500-talet låg det ett litet slott med samma namn på platsen för Drottningholm, på Lovön i Mälaren. Men dagens praktslott med sin tuktade park är det som den tyskfödda Hedvig Eleonora som 26-årig änkedrottning gav stjärnarkitekten Nicodemus Tessin d ä i uppdrag att bygga år 1662. Förebilden stavades förstås Versailles – den tidens absoluta stilideal, alla kategorier.

Barock stormaktstid
Sverige hade seglat upp som en av Europas stormakter och änkedrottningen krävde som förmyndare för sonen, den unge Karl XI, ett ståndsmässigt château på lite lagom avstånd från det stinkande Stockholm. Lovön gick bara att nå med båt, vilket ju dessutom gjorde platsen högst privée och skild från pöbeln. Något knussel när det skulle byggas var det inte tal om. De laddade barockinteriörerna på Drottningholm skapades förstås av dåtidens mest hypade stylister, trendkonstnärer och skickliga hantverkare. Majestätiska trapphus, praktfulla gallerier och paradsängkammare var fullt naturliga inslag i det kungliga lantlivet.

Damernas slott
Också efter Hedvig Eleonoras död år 1715 skulle Drottningholm fortsätta att vara de kungliga damernas slott. Det ärvdes först av hennes barnbarn Ulrika Eleonora för att 1744 bli kung Adolf Fredriks – han med semlorna – bröllopsgåva till prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen.

Upplysningstid och rokoko
Under Lovisa Ulrikas tid på Drottningholm upplevde slottet en ny slags hey days och den barocka heminredningen, som nu var hopplöst ute, kom att kompletteras med ett möblemang av senaste snitt: fransk rokoko. Flyglarna byggdes på med en våning. I de hypermodernt smyckade salongerna samlades många av upplysningstidens främsta vetenskapssnillen och konstnärer, som t ex Carl von Linné och Hedvig Charlotta Nordenflycht, ”Sveriges första feminist”.

Kineserier
Vid den här tiden var allt som hade en koppling till fjärran östern”must have”. Efter Ostindiska kompaniets bildande 1731 var det många som drömde och fantiserade om de exotiska östländerna, som de föreställde sig som ett slags paradis. I Drottningholms park uppfördes trendkänsligt nog därför ett lustslott i rokoko kallat Kina slott. Inte mycket i den exotiska exteriören är äkta men invändigt finns utsökt porslin och annan import från Kina och Japan.

En historisk scen
Lovisa Ulrika var också den som lät bygga den berömda slottsteatern 1766, förmodligen med sin då tjugoårige teaterapa till son i tankarna – Gustav III. Då de kungliga finanserna var skrala löste staten in Drottningholm elva år senare, men med löfte om att kungafamiljen skulle kunna fortsätta att använda slottet, vilket de ju gjort sedan dess. Den notoriske festfixaren Gustav III körde i samma veva ut sin mor från Drottningholm. Sommartid var det nämligen på Lovön han ville hålla eget hov. Trots att han alltså inte ägde slottet byggde han ut och renoverade dett. Nyinredda rum skapades i nyklassisk stil (”gustaviansk”) och trädgården pyntades med marmorskulpturer från en Italienresa som kungen gjorde 1783.

På den lilla teaterscenen gavs det en mängd operor och baletter fram till Gustav III:s död, 1792. Därefter föll slottsteatern i glömska för att öppna igen först på 1920-talet. Den unika salongen står i princip oförändrad sedan Teaterkungens dagar och än idag används originalkulisserna och det handdrivna maskineriet, helt i trä. Drottningholms årlig operafestival i augusti lockar publik från hela världen.

Estelle – ny drottning på holmen?
Vad händer med Drottningholm som kunglig bostad i framtiden då, kan tro? Kronprinsessan och Daniel har ju skapat ett eget hem på Haga och lär väl knappast flytta ut på Lovön en dag. Men kanske prinsessan Estelle blir den nya drottningen på holmen, längre fram…? Dieu seul le sait, som Gustav III möjligen hade uttryckt saken.